Om oss

Den moderna människan

Vad är det egentligen för skillnad mellan människor och övriga djur? Det är vanligt att uttrycka det i termer av intelligens även om vissa menar att begrepp som medvetandeförmåga eller kognitivtet är bättre. De flesta forskare tror att människans överlägsna intelligens inte är fundamentalt olik djurens, utan att vi bara har utvecklat den till betydligt högre nivåer. Encefalisationskvoten, hjärnans massa i förhållande till djurets totala massa, har hävdats vara direkt proportionerlig mot dess intelligens. Det är inget nytt begrepp utan användes av Aristoteles redan 350 f.Kr: ”Of all the animals, man has the brain largest in proportion to his size”.

Ett jägar-samlar-samhälle.
Den moderna människan skiljdes från andra människoarter för ungefär 200.000 år.

Anatomiskt moderna människor har utvecklats från Homo sapiens under den period som arkeologerna kallar Paleolitikum, eller äldre stenåldern. Mer specifikt separerades den moderna människan från andra människoarter för ungefär 200.000 år sedan under Mellanpaleolitikum, som är den andra av totalt tre perioder under äldre stenåldern. Gemensamt för Homo sapiens är dess sinnrikhet och anpassningsförmåga där den moderna människan tillhör underarten Homo sapiens sapiens.

Goda möjligheter att utveckla intelligensen

Några basala kapaciteter hos den tidiga människan tycks ha utgjort grundvalar för att utveckla intelligensen. De hade förmåga att skapa och använda verktyg. De hade förmåga att resonera, tänka själv, söka efter och upptäcka bevis, pröva hypoteser, komma fram till preliminära slutsatser, och få förståelse. Det senare faller inom begreppet urskillningsförmåga, att urskilja kunskap, att urskilja kausalitet eller att inse samband mellan orsak och verkan.

Orden ”kunskap” eller ”förståelse” symboliserar en bestämd upplevelse. Tidigt i människans fysiska evolution började vi lagra mental och social information: att bygga och använda verktyg. Denna typ av kunskap måste läras efter födseln. Det är varken instinktivt eller medfött. Med utvecklingen av språket kan denna information överföras från en generation till nästa. Utöver att vara kapabel till att skapa och använda verktyg, var den extraordinära kraften av sinnrikhet den väsentliga mutation som gjorde en ny typ av psykosocial evolution möjlig.

Tänkaren (franska Le Penseur).
Tänkaren (franska Le Penseur) används ofta som en symbol för intellektuell aktivitet.

Kunskap mellan generationer

En uppfinning är ett verktyg som kan öka anpassningen hos en art. Fysiskt kan denna anpassning handla om en arts förmåga att producera avkomma. Mentalt innebär det att resonera för att uppnå förståelse. I en andlig utveckling innebär det förmågan att förstå värdet av kunskapen: mänsklighetens värde för en högre sak eller den enskilda människans värde för mänskligheten.

Andra arter i släktet Homo, såsom Homo habilis och Homo erectus, hade tränat sig i färdigheter som att göra upp eld, jakt, bygga skydd och att samla mat. Men för dem, var den mänskliga erfarenheten bara en serie av händelser utan långsiktig betydelse. Med människans utveckling av språk och förnuft blev det möjligt att föra vidare en generation ackumulerade förståelse till nästa generation, för att skapa vad vi nu kallar en kultur.

Ett av de mest kända svenska citaten kommer från Axel Oxenstierna. Hans son Johan Axelsson Oxenstierna var delagat till förhandlingarna i Westfaliska freden. Johan var tvivlade på sin egen förmåga bland erfarna och framstående statsmän och diplomater. Axel skall då ha skrivit till sin son, på latin "An nescis, mi fili, quantilla prudentia mundus regatur?", som översätts till svenska som

Vet du inte, min son, med hur litet förstånd världen styrs?

Till förmån för ökad förståelse

Just förstånd sammanfattar en människas förmåga att förstå,  dra slutsater och att handla med omdöme. PROSAPIO är en sammansättning av latinets "PRO" och "SAPIO" där "PRO" har betydelsen "för", "på uppdrag av" eller "till förmån för". "SAPIO" är ett verb och betyder ungefär att vara förnuftig eller vis. "SAPIO" återkommer i "Homo sapiens" där "sapiens" bara är en annan form av "sapio" och brukar översättas som förnuftig människa eller vis människa.

PROSAPIO vill bidra till att unga människor intresserar sig för ingenjörsvetenskap genom att tillängliggöra kunskap inom intelligenta och autonoma system.

Varför PROSAPIO?

PROSAPIO vill bidra till att unga människor intresserar sig för ingenjörsvetenskap genom att tillgängliggöra kunskap inom intelligenta och autonoma system.

Läs mer om PROSAPIO

Genvägar